Rovdjuren ökar i Sverige. Vi har numera bland världens tätaste rovdjursstammar. Rovdjuren innebär problem för många människor, djurägare och jägare. Men dessa problem förringas av en grupp människor i vårt samhälle som bara ser till rovdjurens väl och inte bryr sig om människorna som drabbas – ren rovdjursfundmentalism.
Torsten Mörner, Ordförande i Svenska Jägareförbundet
”Jag kan inte längre släppa min hund på jaktmarken utan risk att den tas av varg”, så säger många jägare idag. Det är den bistra verkligheten för de som har varg på sina jaktmarker.
Varg- och rovdjursförekomsten i våra skogar är ett reellt problem för jägare, markägare, landsbygdsbor och djurägare. Jägareförbundet har under många år arbetat för att vi ska få en förvaltning av rovdjuren på samma sätt som vi förvaltar älg, vildsvin, rådjur eller andra viltarter.
För oss är det ingen skillnad på en varg och en älg, ur viltförvaltningssynpunkt. Stammarna ska kunna minskas om de är för stora och orsakar skador.
Men för vissa människor i samhället är rovdjur heliga och ska skyddas till vilket pris som helst. De anses vara en speciell del av vår fauna.
Det är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med dessa personer. För hos dem finns inget utrymme för kompromisser. Rovdjursfundamentalisterna för fram att vargen ska återta sin ekologiska roll. Med det avser de att vargen ska överta rollen som toppredator och reglera våra viltstammar.
När vargen kommer ska det bli ordning i naturen. Det är en idealistisk och fundamentalistisk syn, som är ett teoretiskt resonemang. De jämför med vad som hänt i vissa isolerade djurpopulationer eller nationalparker, inte vad som händer i ett skogs- och kulturlandskap som vi har i Sverige.
Vargen ska i dessa fundamentalistiska tankar ersätta oss människor och jakten ska sannolikt bort, även fast detta aldrig uttrycks klart.
Nej, man säger oftast: Vi har inget emot jakt, men sedan ställer man upp olika svåra och speciella villkor som inte sällan är långt från verkligheten. Man pratar om genetik, gynnsam bevarandestatus och refererar till utvalda internationella utredningar eller forskarrapporter som styrker tesen om vargens suveränitet.
Vidare anser denna grupp att det bara ska finnas skyddsjakt, men när ansökningar om skyddsjakt lämnas in, avstyrker de nästan alltid.
De pratar inte heller om de människor som drabbas och får sin fårhjord sargad och dödad, eller den som får sin jakt förstörd.
För de problem som vargen orsakar är bara en procentsiffra. Men för den som får sin jakt förstörd, eller sin jakthund dödad är inte lösningen en ersättning i pengar. Om jakten eller jakthunden är -borta, är de borta.
Fundamentalism är alltid farligt och är ett uttryck för en tro där det inte finns några kompromisser. Men om denna grupp inte bjuder till och kompromissar som jägarkåren gjort, kommer aldrig svensk rovdjursförvaltning att lyckas.