Den 2 januari får vi äntligen den nyårspresent vi väntat på i så många år. En licensjakt på varg som innebär att Sverige nu får en klok förvaltning av vargstammen. En förvaltning som förhoppningsvis leder till en bättre acceptans för vargen.
snart inleds den av så många -efterlängtade licensjakten på varg, med en förvaltning där även befolkningen i rovdjurslänen får inflytande.
Frågan om vargstamens storlek, genetiska status, inavelsproblematik och förvaltning har diskuterats allt för länge. Det gläder mig att regering och riksdag äntligen har satt ner foten och tagit beslut i rovdjursfrågan.
Det är ett beslut som i stort innebär att även rovdjuren ska förvaltas på samma sätt som andra viltstammar.
För mig är det lika naturligt att man förvaltar en rovdjursstam genom jakt, som att man förvaltar en älg- eller vildsvinsstam genom jakt.
Vi ska inte heller glömma bort att vi har förvaltat vår björnstam sedan i början av 1940-talet. Då fanns det något hundratal björnar, nu finns det sannolikt över 3 000. Så det finns ingen anledning tro att vi inte skulle kunna hantera vargstammen nu när vi får licensjakt.
Efter riksdagens beslut hörs högljudda protester från delar av naturvården och man målar upp ett skräckscenario om vargens framtid i Sverige. Man fokuserar mycket på vargstammens storlek och inavelsproblematiken. Jag tycker det är synd att man fortsätter skyttegravsdiplomatin.
Frågan om hur man ökar acceptansen för varg är en central fråga som man bör beakta. Inte bara prata om inavelproblem. Dessutom innebär den invandring som skett att inavelsproblemet är löst i dagsläget. Jakt på varg kommer inte att förändra detta.
Jakten kommer däremot att öka -acceptansen för varg i de områden där vargarna lever, något som man borde vara positiv till. Om inte lokalbefolkningen accepterar vargarna, misslyckas bevarandepolitiken.
Förvaltningen ska dessutom utvärderas om ett par år. Ser vi då att problem uppstått på ett eller annat sätt så kan detta korrigeras.
Vargstammen ska nu hållas på 210 djur, vilket kan bli en komplicerad uppgift. En sak är dock säker och det är att jägarnas medverkan i denna vargförvaltning är mycket viktig. Jägarkåren har ett stort ansvar för att vargjakten kommer att ske på ett bra och ansvarsfullt sätt.
Det är också viktigt att vi jägare deltar i de inventeringar som behövs för att vi ska få bra kunskap om vargstammens storlek.
Deltar vi inte i dessa inventeringar kommer jakten och förvaltningen att drabbas, och myndigheterna säkerligen tillämpa en försiktighetsprincip med små tilldelningar.
Svenska Jägareförbundet har tagit fram en handledning för en kurs om vargjakt. Om du lever i ett varglän, och även registrerat dig hos Naturvårdsverket som varg-jägare, vill jag rekommendera dig att försöka gå en sådan kurs. Ta kontakt med din länsförening så får du reda på mer om utbildningen och hur vargjakten ska gå till.
Torsten Mörner, ordförande Svenska Jägareförbundet