Strax innan semestern presenterade
Maria Norrfalk sitt förslag om hur älg-stammen ska förvaltas i framtiden.
Utredningen är just nu ute på remiss och inom Jägareförbundet pågår ett intensivt arbete med att diskutera och sammanställa ett remissvar.
Många av tankarna i Maria Norrfalks förslag är bra. Systemet med frivillig samverkan i skötsel-områden, som ett krav för att få fälla vuxna älgar, har visat sig fungera väl för kronhjort. Måhända är det en väg att gå för att åstadkomma en förvaltning och avskjutning som är produktionsanpassad och leder till en väl sammansatt älgstam.
Jägareförbundet anser också att det är klokt att bilda större förvaltningsområden där älgarnas vandringar och biologi avgör avgränsningen.
Dessa områden kan utgöra en grund för samordnad datainsamling och analys, vilket ger ett bättre underlag för förvaltningen. Däremot ställer vi oss frågande till utredarens förslag att markägarna ska vara i majoritet i den grupp som ska genomföra analyserna och ta fram ett förslag till plan för området.
I och med detta går utredaren ifrån den modell som hittills har fungerat i de lokala samråden och som i vid mening kan sägas vara den svenska konsensusmodellen.
Syftet med gruppens arbete måste väl ändå vara att deltagarna gemensamt och utifrån respektive kompetens tolkar och analyserar de bakgrundsfakta som finns och därefter gemensamt diskuterar fram planen. Då är det viktigt att det finns en balans i gruppen.
Utredarens förslag om fler markägare än jägare i gruppen riskerar att skapa spänningar och konflikter i älgförvaltningen vilket försvårar
samarbetsklimatet.
Den nya modellen föreslås gälla i hela landet och därmed försvinner den så kallade dubbelregistreringen. Det vill säga att två jaktlag kan jaga på samma mark, ibland samtidigt. Äntligen!
Den svenska älgjakten är unik och värderades till 1,5 miljarder kronor årligen i en undersökning från Sveriges Lantbruksuniversitet 2005. Älgen är också värdefull som turistattraktion och symbol för Sverige.
Vi hoppas att jordbruksminister Eskil Erlandsson betänker att en bred förankring och ett bra samarbetsklimat är viktigast för att få en bra älgförvaltning.