Förra året obducerades på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) 144 djur som ingick i en brottsutredning, däribland flera utredningar om misstänkt jaktbrott. I ett doktorandprojekt arbetar nu laboratorieveterinär Therese Ottinger med att etablera och utveckla ämnesområdet veterinär rättspatologi i Sverige, rapporterar SVA Vet.
– Vi ser att de här fallen ökar och vi behöver möta upp kraven från rättsväsendet, säger Therese Ottinger till SVA Vet.
Till SVA kommer nästan alla djur som misstänks ha dödats genom en brottslig handling. Hit kommer även djur som har avlivats på grund av vanvård och där obduktion ingår i förundersökningen. Det gäller alltifrån jaktbrott, till djurplågeri och vanvård. I sådana fall kan SVA få i uppdrag att säkra DNA och andra forensiska prover, mäta skottvinklar och genoföra olika veterinärmedicinska undersökningar.
Från brottsmisstanke till utlåtande
Fokus för doktorandprojektet ligger på att utveckla och bygga upp bra metoder och rutiner för hela processen; från att brottsmisstanke uppstår, till att SVA undersöker det döda djuret och skriver ett rättsligt utlåtande.
– Ofta finns inga vittnen till de här brotten och det kan vara svårt med bevisning. SVA:s veterinärer måste kunna läsa fynden på och i kroppen, säger Therese Ottinger till SVA Vet.
– Vi ska också ge en opartisk beskrivning av vad som har hittats och vad det kan tyda på. Det sammanställs i ett skriftligt utlåtande som ska kunna förstås av rättsväsendet. Undersökningsgången behöver därför vara så kvalitetssäkrad som möjligt.
– Kanske kan vi redan på veterinärutbildningen lära ut vad man bör tänka på om man kallas ut till ett dött djur och misstänker brott, säger Therese Ottinger till SVA Vet.