Förvaltningsplanens mål är bland annat att:
• Det bör finnas 1-2 familjegrupper varg i länet.
• Det ska finnas minst nio familjegrupper lodjur i länet.
• Det per år och vargrevir inte sker mer än två vargangrepp på boskap.
• Det per år inte sker mer än två lodjursangrepp på boskap per fem familjegrupper.
• Det per år och vargrevir inte sker mer än två vargangrepp på hund.
• Fler invånare i länet anser att antalet rovdjur, samt de skador som de orsakar, är acceptabla.
• Fler invånare i länet har goda allmänkunskaper om rovdjuren och deras förvaltning.
Ska bidra till att förebygga motsättningar
– Vi hoppas självklart att det inte ska ske några rovdjursangrepp på hundar eller boskap över huvud taget och mycket av det arbete som länsstyrelsen bedriver i frågan syftar till att minska risken för sådana händelser, säger Andreas Zetterberg, rovdjurshandläggare på länsstyrelsens naturvårdsenhet, i ett pressmeddelande.
– Vi hoppas att planen ska bidra till att förebygga motsättningar som lätt uppstår i denna fråga, fortsätter Andreas Zetterberg.
Ny rovdjurssituation i Stockholms län
Förekomsten av rovdjur i länet har ändrats betydligt sedan 2006 då den förra förvaltningsplanen för rovdjur antogs. Då fanns här endast ett fåtal lodjur. I dag har närmare hälften av länets kommuner fast förekomst eller regelbundna besök av lodjur. Sedan 2009 finns ett etablerat vargrevir i området mellan Norrtälje och Åkersberga.
– Vi befinner oss i en delvis ny situation i Stockholms län där närvaron av de stora rovdjuren har ökat vilket också innebär att risken för konflikter mellan olika intressen ökar. Vår förhoppning är att planen, med dess tydliga redogörelser för påverkansfaktorer och åtgärdsstrategier, ska kunna bidra till att förebygga konflikter och motsättningar och hjälpa oss att nå fram till en helhetssyn på förvaltningen i länet, säger Andreas Zetterberg.