Boine har utbildat över 300 jägare

Boine Ek ägnar sig gärna åt stövarjakt tillsammans med din smålandsstövare Vesslan. Nyligen kom han hem från en veckas harjakt i Jämtland.
Boine Ek ägnar sig gärna åt stövarjakt tillsammans med din smålandsstövare Vesslan. Nyligen kom han hem från en veckas harjakt i Jämtland.
Boine Ek stryker kopplet av sin smålandsstövare. Men det kunde lika gärna vara av sin jämthund, eller av sin vorsteh. För Boine är jaktlig allätare och hans jaktintresse är stort. Ett intresse som han i snart
30 år delat med sig av till nya jägare.
SvJ 2/3 -10

Jaktlusten väcktes tack vare kärleken. När Boine Ek träffade sin blivande hustru Marianne fick han också tillfälle att följa med hennes bror ut på jakt. Det räckte med en gång, sedan var Boine fast. I slutet av 1960-talet sköt han sin första älg. Och på den vägen är det.
– Jag hade skjutit mycket pilbåge så intresset för skytte hade jag redan. Men jakten var något helt annat. En fantastisk hobby som gett mig väldigt mycket.
Tidigt intresserade sig Boine för Jägareförbundets utbildningar. Han var med och drev studiecirklar om viltvård, spår och spårtecken och viltvatten. Men det var när Jägarskolan introducerades i början av 1980-talet som Boine Ek blev folkbildare på allvar.
– Jag har hållit på sedan dess. En studiecirkel om året, ibland två, och så har jag vid sidan av också varit provledare.

Tänker fortsätta
Genom åren har Boine Ek utbildat i runda svängar 300 nya jägare, de flesta från trakterna av Tenhult. Hur många jägarskoleelever han examinerat vet han inte, men det är förstås många, många fler.
– Det har minskat något på senare år. När det var som mest tog 120 nya jägare jägarexamen i Tenhult varje år.
Trots att han hållit på så länge finns det inga planer på att sluta.
– Jag håller på så länger jag tycker det är roligt. Att få träffa så många nya människor och att få bidra till att utveckla deras jaktintresse och att se till att vi får fler jägare är mycket roligt.
– Det bästa med Jägarskolan är nog att vapenhanteringen blivit så mycket säkrare.
– För de flesta är det numera självklart att man ska ha bruten bössa och tillbakadraget slutstycke. Vi lägger stor vikt vid vapenhanteringen, både under utbildningstiden och på proven. Innan Jägarskolan kom var det lite si och så med den saken.
Även om mycket är sig likt har det hänt en hel del med Jägarskolan under årens lopp. Skyttemomenten har förändrats och kraven för att få godkänt vid skyttet har skärpts. Dessutom har studiematerialet gjorts om.
Att en omarbetning av Jägareförbundets böcker nu är igång, välkomnas av Boine Ek, som menar att det kan upplevas som väl komplicerat att läsa det omfattande material som nu finns.

En lagom nivå
De krav som ställs tycker Boine ligger på en lagom nivå.
– Jag tycker att vi med fog kan säga att de som tar jägarexamen uppfyller de krav samhället kan ställa på en vapenägare. Sedan är man naturligtvis inte färdig jägare för att man gått studiecirkeln, det blir man egentligen aldrig, men den ger en solid grund att stå på.
En annan sak som förändrats är studiecirklarnas sammansättning. De första åren var det mestadels redan etablerade jägare som gick Jägarskolan. De hade mycket kunskap i bagaget.
Senare år har dominerats av ungdomar. Och så har allt fler kvinnor kommit till. Något som Boine tycker är positivt.
– Det blir annorlunda när cirkeldeltagarna inte har några erfarenheter av jakt. Jag tycker det är bra när åtminstone några har varit med lite, det blir lättare att få igång intressanta diskussioner då.

Vara med hela  vägen
Boine Ek menar att man som cirkelledare måste vara med hela vägen. Att bara genomföra teorin och sedan lämna eleverna åt sig själva till det praktiska skyttet är inget han förespråkar, tvärt om.
Han tycker också att man ska försöka få in praktiska moment vid sammankomsterna. Som att cirkelledaren har med sig en räv som deltagarna flår tillsammans.
Sedan tre år tillbaka håller Boine i Östboskolans Jägarskola. Elever som går på naturbruksgymnasiet har möjlighet att ta jägarexamen vid sidan om ordinarie skolarbete.

Några resor norrut
Boine och några kamrater hjälper också till med elevernas praktiska jaktutövning på Herrestad, som är en fin mark med gott om vilt.
Annars jagar Boine på hemmamarkerna mellan Tenhult och Jönköping. Varje år blir det också några resor norrut.
– Jag har åkt till Tärendö, till Storbyns jaktlag, i Pajala kommun för septemberjakt på älg i många år, vilket är mycket trevligt. Det blir också någon veckas fågeljakt i Jämtland, och så försöker jag komma upp för att släppa stövaren på vita harar också.
Ett annat engagemang är som samordnare för eftersök. Markerna längs riksvägen mellan Jönköping och Nässjö är viltrika och Boine är kontaktman för polisen när det gäller eftersök. Hans arbete går ut på att eftersöken genomförs, av honom själv eller av andra eftersöksjägare.

Keramiker på heltid
Boines naturintresse har också gett honom en professionell karriär. Redan som ung intresserade han sig för keramik. I 18-årsåldern gick han en kurs i modellering.
Efter att ha läst in sig på hur man tillverkar gipsformar och gjuter startade han en hobbyverksamhet där han avbildade i första hand däggdjur. Inte oväntat var det inledningsvis harar, älgar, rådjur och rävar som fick stå modell för Boines keramikpjäser.
– Jag startade i det lilla och vid sidan av jobbet på Husqvarna gjorde jag keramikfigurer. Vänner och bekanta som behövde lämpliga födelsedagspresenter var bra kunder.
Men där fanns också en dröm om att kunna leva på konstnärskapet och när Husqvarna gick ut med ett erbjudande i samband med att tjänstemannasidan omorganiserades tog Boine chansen.
– 1990 blev jag keramiker på heltid. Och på något sätt har det fungerat, skrattar Boine som numera är pensionär och bara sätter igång ugnen när det blir någon särskild beställning.
Många jägare har säkert träffat på Boine Ek på någon jaktmässa. Han brukar ställa ut både på Elmia och på Tullgarn. Bland hans keramik sticker fiskarna ut lite extra.
– Det var faktiskt något jag kom på själv. Jag tänkte att eftersom fisken är ett så hårt djur borde det gå att bygga gipsformen runt själva fisken, utan att modellera den först. Så jag provade det.
Boines experiment fungerade. Resultatet blev perfekt avbildade fiskar där man ser varje fjäll, varje kontur. Något som varit till glädje för många fiskare som har kunnat få storfisken monterad som en vacker trofé.
Boine Ek har många järn i elden. Dagen innan vi möts har han varit nere i Värnamo och hållit studiecirkel samt hjälpt en kompis att stycka en älgkalv. På eftermiddagen ska han köra ner till Herrestad för att stycka några älgar som jaktlaget sköt helgen innan. Och så bygger han in uteplatsen på sitt hus, jagar hare och räv med stövaren, och så funderar han på att skaffa en ny jämthund.
– Han har blivit gammal och jag märkte i höstas att det är dags för pensionering. Och jag kan ju inte vara utan älghund, säger Boine och tittar på Marianne som planerar att skaffa en vorstehvalp till våren.

Två valpar samtidigt?
Man kan ju inte ha två valpar samtidigt, resonerar de och träter vänskapligt om vad som är viktigast – vorsteh eller jämthund. Men det skulle inte förvåna mig om det i sommar finns både en ny jämthund och en ny vorsteh i det Ekska hemmet utanför Tenhult.
Hur gick det då med stövarjakten den här intervjudagen? Ja, Vesslan fick inte upp under de första två timmarna. När vi beslutade att dra oss inomhus hade hon nattslag, men fick vackert finna sig i att följa med hem.

Fakta  Boine Ek

Namn: Boine Ek.
Ålder: 68 år.
Porträtterad för: Ett långvarigt och engagerat arbete som cirkelledare och provledare i Jägarskolan.
Bor: I Lilla Västansjö, någon mil sydost om Huskvarna.
Yrke: Keramiker, pensionär sedan ett par år tillbaka.
Hobby: Jakt, skidåkning (åker sitt 33:e Vasalopp i mars).
Hundar: En jämthund, en smålandsstövare och en vorsteh.
Favoritjakt: Svårt. Älgjakt och harjakt är båda väldigt trevliga.


Tre snabba
Hagel eller kula? Hagel (men jag har en kombibössa också).
Älg eller rådjur? Älg.
Smålandsstövare eller Jämthund? Smålands-stövare


CITAT
”Att få träffa så många nya människor och att få bidra till att utveckla deras jaktintresse och att se att vi får fler jägare är mycket roligt.”


 

Nyheter från startsidan

Trofémätning av rovdjur

Har du skjutit en guldräv eller en guldgrävling? Kanske inte, men från och med instundande jaktsäsong är det möjligt. Då kommer trofémätningen även att omfatta kranier av rovdjur och bäver.


Minnesvärd jakt på lodjur
för Överkalixjägare

Åtta jägare deltog vid en ovanligt lyckosam lodjursjakt i Överkalix den 7 mars. Tre lodjur fälldes inom loppet av 15 minuter.


”Illegal jakt slår undan fötterna”

Två fall av misstänkt tjuvjakt på varg har upptäckts under vintern
– Alla argument för att vinna gehör för jägarnas synpunkter blir svagare med illegal jakt, säger Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner.


Bra jaktfilmer på nätet

Svensk Jakt har samlat en hel del av bra jaktfilmer från nätet. Vi fortsätter sökandet men vi vill gärna ha din hjälp för att fylla på filmbiblioteket.

• Gå till Svensk Jakts filmsida: (länk finns även längst upp till höger på sidan)




Fjälljakten blir dyrare

Länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotter och Norrbotten aviserar en höjning av priset på jaktkort till 300 kronor per dygn.


Berguv från Öster Malma flyttade till Skåne

Av alla de berguvar som märkts på Jägareförbundets marker i Sörmland hade ingen uv flyttat längre än 77 kilometer. Men nu slog en berguvshona till med en riktig långflytt – till Skåne.

 


Svensk viltvård kan rädda tiger och amurleopard

Ryska WWF besökte i slutet av februari Jägareförbundet.
Syftet var att lära sig mer om viltvård och hur man kan öka viltstammarna.
Målet är att rädda tigern och amurleoparden i östra Ryssland.


Jägareförbundet ansöker om utökad jakt på lodjur

Jägareförbundet Gävleborg ansöker om att länsstyrelsen medger utökat tillstånd till lodjursjakt på ytterligare tolv djur.


Jaktlycka för 19-åring

19-årige Mattias Hylén från Kammahav i Hälsingland kommer inte att glömma lojakten 2010 i första taget. Den 2 mars sköt han sitt livs första lodjur – en hane på 21,5 kilo.


Jägareförbundskritik mot Gävleborgs länsstyrelse

Jägareförbundet Gävleborg är kritiskt till länets lodjurstilldelning där blott åtta djur får fällas. Nu gör förbundet en skrivelse till länsstyrelsen där man menar att det finns anmärkningsvärt stora skillnader mellan de län som ingår i det Mellansvenska rovdjursförvaltningsområdet.


Följ lodjursjakten på nätet

1 mars inleds årets licensjakt på lodjur och totalt får 209 lodjur fällas i landet. Jakttiden är 1–31 mars, förutom i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten där jakten får pågå till 15 april.
På Statens veterinär-
medicinska anstalts hemsida kan du följa årets licensjakt på lodjur.

• Följ lojakten på nätet:
• Registrera dig som lodjursjägare:

• Naturvårdsverkets lojaktsbeslut:



Jägareförbundet ansöker om skyddsjakt på varg

Jägareförbundet Gävleborg ansöker om att länsstyrelsen medger tillstånd att i skadeförebyggande syfte skjuta en varg inom Skrälldalsreviret, Ljusdals kommun.


Katastrofvinter för rådjuren

Omkring 40 procent av rådjursstammen riskerar att dö av svält på grund av årets hårda vinter.
– Vi har haft vintrar där lokalt upp emot 50 procent av rådjursstammen dött under en hård vinter. Men då har det varit vintrar med skare och där snön kommit väldigt tidigt, säger Göran Cederlund, viltekolog och docent vid Stockholms universitet.

Men det är ännu inte för sent att stödutfodra rådjuren.

 


Rekordhjort från Nordmaling

Trofén från den kronhjort som Sune Höglander, Nordmaling, fällde på Järnäshalvön den 13 oktober i fjol är den största som hittills registrerats hos Jägareförbundet Västerbotten.

Trofén höll 220,9 poäng och överskred därmed med god marginal poänggränsen för guld.

 

 

 


Dalande köttpriser efter rekordhög avskjutning

Med snötäckt mark i hela Sydsverige under januari gynnades möjligheterna att skjuta vildsvin.

Inte minst i Skåne fick viltuppköparna in så många vildsvin att det ledde till sänkta priser för jägarna.


Jägarnas riksförbund ställer upp på regeringskraven

Jägarnas riksförbund har varit i blåsväder efter att inte velat ge besked hur man ska agera kring flyttning av varg. Nu väljer organisationen att ställa upp på regeringens krav – men man väljer att tolka ordet förankra som informera och förklara.


Besök Kråkbloggen

Missa inte Kråkbloggen på Svenskjakt.se. Kråkbloggen är till för både nybörjaren och den mer erfarne jägaren. Där kan du ställa frågor och få svar av den rutinerade kråkjägaren Rikard Lewander, som är vår bloggare under tiden Svensk Jakts viltvårdskampanj Kråkjakten pågår.


Så utfodrar du rådjur

Mängder av rådjur riskerar att duka under på grund av den kalla och snörika vintern som råder över hela landet. Läs Svensk Jakts artiklar om hur du ska utfodra rådjuren och hur du bygger en foderautomat.

• Rådjursutfodring del 1
• Rådjursutfodring del 2
• Så bygger du en foderautomat


Stort stöd för jakten

Svenska folkets acceptans för jakten är fortsatt mycket hög. En Sifo-undersökning som genomfördes mitt under brinnande vargjaktdebatt och i efterdyningarna till densamma visar till och med att andelen svenskar som accepterar jakt har ökat jämfört med samma siffra från 2008.


Mer vilt på webbkameran

Svensk Jakts webbkamera är placerad vid en foderplats i mellersta Sverige. Den lockar framför allt vildsvin men dagtid ser du även massor av harar och en hel del rådjur.

• Gå till Svensk Jakts webbkamera:

 


Läckra recept på vilt

Här på Svensk Jakts hemsida hittar du massor av läckra viltrecept. Recepten är gjorda av Öster Malmas egen viltkock Staffan Lindström.

Recepten har tidigare varit publicerade i Svensk Jakt, om inte annat anges.

 

• Klicka här för att komma till viltrecepten:



 

Quiz: Vad vet du om älgar och älgjakt?

Testa dina kunskaper om älgar och älgjakt i Svensk Jakts frågetävling. De rätta svaren får du direkt efter att du svarat på samtliga frågor.
Frågorna hittar du under rubriken Quiz i menyn här ovan eller så klickar du här:



Testa dina kunskaper om vildsvinsjakt och vildsvin i Svensk Jakts nya frågetävling. Foto: Olof Nilsson

Quiz: Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?

Testa dina kunskaper om vildsvin och vildsvinsjakt i Svensk Jakts frågetävling. De rätta svaren får du direkt efter att du svarat på samtliga frågor. Gör frågetävlingen flera gånger eftersom ett urval av ett större antal frågor slumpas ut varje gång du deltar.
Frågorna hittar du under rubriken Quiz i menyn här ovan eller så klickar du här:


 

SENASTE ANNONSER

Skapad 2010-01-25   Ändrad 2010-01-25

Nyheter
Svensk Jakt

Denna sida ingår ej i regeringens uppdrag till Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, 611 91 Nyköping    Tel:0155-24 62 00   Webbkarta Prenumerera