Vinterjakt

Vinterjakt
Svensk Jakt nr 12 2009

December månad är i antågande och förhoppningsvis får vi mycket snö, en vit jul, bra spår-snö och fantastiska jaktdagar. Men jakt under vintern ställer vissa speciella krav vad gäller kötthanteringen.

Av Torsten Mörner

Jakt på klövvilt under vintermånaderna är på många sätt annorlunda än klövviltsjakten tidigare under hösten. Likaså harjakten. För stark kyla kan innebära stora problem om vi vill få bra kött på bordet.
När djuret dör sjunker temperaturen i musklerna långsamt. Under denna första tid efter döden sker flera olika kemiska reaktioner i musklerna, som även drar ihop sig cirka tio procent under tiden som dödsstelheten varar.

Kyl inte för snabbt
Hur slaktkroppen hanteras denna första tid efter döden är avgörande för köttkvaliteten.
Om temperaturen i musklerna hos det skjutna djuret sjunker för snabbt inträder en reaktion i musklerna, så kallad kylsammandragning. Sker detta kan musklerna kortas med ända upp till 40 procent av sin längd, med följd att köttet blir segt och torrt och svårt att tillaga till en god maträtt.
Kylsammandragningen finns nämligen kvar i köttet och löses inte upp under hängningstiden, och inte heller när man kokar eller steker köttet.
Regeln för att undvika kylsammandragning är: kyl inte köttet under tio grader de tio första timmarna efter att djuret dött!
När vi jagar i kyla bör man också resonera lite annorlunda när det gäller passningen.
Vinterpälsen hos hjortdjur och vildsvin är tät och mycket god värmeisolerare. Det sker därför ingen större nedkylning genom pälsen, utan det är när buken öppnas som nedkylningen börjar.
Filén som ligger öppet exponerad i buken är sannolikt den muskel som blir förstörd först.
Man bör också vara försiktig med att öppna i halsen eller sota djuret, då detta kan leda till att en genomluftning sker av bröst och bukhålan, med en för snabb nedkylning som följd.
Under transporten hem bör man också tänka på att djuren inte ligger exponerade för vinddraget och därmed en för snabb nedkylning.

Flås eller inte?
Väl hemma bör man noga överväga om djuret ska flås eller inte.
Har man inget utrymme med temperaturer på eller över 10–12 grader bör man definitivt vänta med att flå djuret till dagen efter. Detta gäller även älgar! Annars kyls kroppen ned för snabbt.
Man får inte heller hänga in kroppen i en kyl med låg temperatur under det första dygnet. Avsvalningen måste få ta sin tid.
Det bästa är om man har ett speciellt avsvalningsrum med en kontrollerad reglering så att temperaturen alltid håller 10–12 grader. I detta rum ska allt vilt hängas de första dygnen. Då kan man också flå djuren medan de är varma och sedan hänga dem i en temperatur lämplig för avsvalning.

Styckning
En annan dödssynd när det gäller kötthantering är att stycka slaktkroppen samma dag som djuret skjutits och sedan frysa in köttet direkt.
 Då fryses köttet när det är likstelt, vilket gör det segt och kanske till och med oätligt.
Det är också viktigt att poängtera att det är temperaturen på slaktkroppen vi diskuterar. Inte lufttemperaturen.
Därför måste man komma ihåg att med ökande vind sänks yttertemperaturen. Det betyder att om det finns luftcirkulation runt slaktkroppen så blir den kallare än omgivningen. Därför bör man alltid se till att en god luftcirkulation finns – när det är varmt.
Men samtidigt kan nedkylningen bli för snabb om det är kallt. Något att tänka på under vintern i kalla slakterier.

Flå och stycka i fält?
I vissa lägen kan det vara svårt att få ut en älg eller annat stort hjortvilt utan att stycka det i bitar. Denna skogsslakt fungerar bra under hösten när det är 5–10 grader varmt. Är det däremot kallt bör man vara försiktig om man styckar i fält.
Jag har sett reportage och filmer från arktiska områden där man jagat i stark kyla och skjutit ren och älg som hanteras genom att man direkt flår djuret och styckar den varma kroppen i fjärdedelar eller mindre. Sedan binder man fast köttet på ryggsäcken och bär hem det. I dessa fall kommer köttet naturligtvis att kylas ner för fort.
Om man nu måste stycka och transportera hem djuret direkt är det i så fall bättre att stycka det oflådda djuret i delar. Låt skinnet och pälsen sitta kvar, den hindrar nedkylningen.
En annan variant är att ha någon typ av värmeisolerande påse som delarna kan stoppas ner i.

Haren
I detta sammanhang måste man säga några ord om hur vi hanterar haren under vinterjakten.
Av tradition passar vi haren i fält och sticker in en- eller granris i bukhålan. Detta bör man inte göra när det är kallt.
Låt bli att passa haren i skogen, utan ta hem den ourtagen. Annars blir den för snabbt nedkyld. Passa den hemma och häng den i slakteriets avsvalningsrum eller annat utrymme med en temperatur runt tio grader.
Efter något dygn kan den hängas i garaget, uthuset eller annat utrymme med en temperatur runt fem grader.
Men utomhus ska haren aldrig hänga. Det förstör bara harköttet. Stelfrusen hare blir inte mörare, utan bara segare än nödvändigt. Det är harköttet alldeles för fint för.

 

Nyheter från startsidan

 



Fjälljakten blir dyrare

Länsstyrelserna i Jämtland, Västerbotter och Norrbotten aviserar en höjning av priset på jaktkort till 300 kronor per dygn.


Berguv från Öster Malma flyttade till Skåne

Av alla de berguvar som märkts på Jägareförbundets marker i Sörmland hade ingen uv flyttat längre än 77 kilometer. Men nu slog en berguvshona till med en riktig långflytt – till Skåne.

 


Svensk viltvård kan rädda tiger och amurleopard

Ryska WWF besökte i slutet av februari Jägareförbundet.
Syftet var att lära sig mer om viltvård och hur man kan öka viltstammarna.
Målet är att rädda tigern och amurleoparden i östra Ryssland.


Jägareförbundet ansöker om utökad jakt på lodjur

Jägareförbundet Gävleborg ansöker om att länsstyrelsen medger utökat tillstånd till lodjursjakt på ytterligare tolv djur.


Jaktlycka för 19-åring

19-årige Mattias Hylén från Kammahav i Hälsingland kommer inte att glömma lojakten 2010 i första taget. Den 2 mars sköt han sitt livs första lodjur – en hane på 21,5 kilo.


Jägareförbundskritik mot Gävleborgs länsstyrelse

Jägareförbundet Gävleborg är kritiskt till länets lodjurstilldelning där blott åtta djur får fällas. Nu gör förbundet en skrivelse till länsstyrelsen där man menar att det finns anmärkningsvärt stora skillnader mellan de län som ingår i det Mellansvenska rovdjursförvaltningsområdet.


Följ lodjursjakten på nätet

1 mars inleds årets licensjakt på lodjur och totalt får 209 lodjur fällas i landet. Jakttiden är 1–31 mars, förutom i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten där jakten får pågå till 15 april.
På Statens veterinär-
medicinska anstalts hemsida kan du följa årets licensjakt på lodjur.

• Följ lojakten på nätet:
• Registrera dig som lodjursjägare:

• Naturvårdsverkets lojaktsbeslut:



Jägareförbundet ansöker om skyddsjakt på varg

Jägareförbundet Gävleborg ansöker om att länsstyrelsen medger tillstånd att i skadeförebyggande syfte skjuta en varg inom Skrälldalsreviret, Ljusdals kommun.


Katastrofvinter för rådjuren

Omkring 40 procent av rådjursstammen riskerar att dö av svält på grund av årets hårda vinter.
– Vi har haft vintrar där lokalt upp emot 50 procent av rådjursstammen dött under en hård vinter. Men då har det varit vintrar med skare och där snön kommit väldigt tidigt, säger Göran Cederlund, viltekolog och docent vid Stockholms universitet.

Men det är ännu inte för sent att stödutfodra rådjuren.

 


Stora snömängder försvårar jakten på lodjur

Lodjursjakten inleds 1 mars. Stora mängder lössnö riskerar att försvåra jakten avsevärt och nu väcks tvivel om jägarna ska klara av att skjuta årets lodjurstilldelning?


Rekordhjort från Nordmaling

Trofén från den kronhjort som Sune Höglander, Nordmaling, fällde på Järnäshalvön den 13 oktober i fjol är den största som hittills registrerats hos Jägareförbundet Västerbotten.

Trofén höll 220,9 poäng och överskred därmed med god marginal poänggränsen för guld.

 

 

 


Dalande köttpriser efter rekordhög avskjutning

Med snötäckt mark i hela Sydsverige under januari gynnades möjligheterna att skjuta vildsvin.

Inte minst i Skåne fick viltuppköparna in så många vildsvin att det ledde till sänkta priser för jägarna.


SMS-tjänst införs för Värmlands lodjursjägare

Jägareförbundet Värmland har i samarbete med länsstyrelsen i Värmland utvecklat ett en SMS-tjänst för att underlätta för jaktledarna vid till exempel årets lodjursjakt.

 


Jägarnas riksförbund ställer upp på regeringskraven

Jägarnas riksförbund har varit i blåsväder efter att inte velat ge besked hur man ska agera kring flyttning av varg. Nu väljer organisationen att ställa upp på regeringens krav – men man väljer att tolka ordet förankra som informera och förklara.


Besök Kråkbloggen

Missa inte Kråkbloggen på Svenskjakt.se. Kråkbloggen är till för både nybörjaren och den mer erfarne jägaren. Där kan du ställa frågor och få svar av den rutinerade kråkjägaren Rikard Lewander, som är vår bloggare under tiden Svensk Jakts viltvårdskampanj Kråkjakten pågår.


Så utfodrar du rådjur

Mängder av rådjur riskerar att duka under på grund av den kalla och snörika vintern som råder över hela landet. Läs Svensk Jakts artiklar om hur du ska utfodra rådjuren och hur du bygger en foderautomat.

• Rådjursutfodring del 1
• Rådjursutfodring del 2
• Så bygger du en foderautomat


Stort stöd för jakten

Svenska folkets acceptans för jakten är fortsatt mycket hög. En Sifo-undersökning som genomfördes mitt under brinnande vargjaktdebatt och i efterdyningarna till densamma visar till och med att andelen svenskar som accepterar jakt har ökat jämfört med samma siffra från 2008.


Mer vilt på webbkameran

Svensk Jakts webbkamera är placerad vid en foderplats i mellersta Sverige. Den lockar framför allt vildsvin men dagtid ser du även massor av harar och en hel del rådjur.

• Gå till Svensk Jakts webbkamera:



Hälften av svenskarna är rädda för björn

Bland skogens djur är svenskarna mest rädda för att möta en björn.

Det visar den attitydundersökning som forskare vid institutionen för Vilt, fisk och miljö, SLU, har genomfört.

 


Torsten Mörner JO-anmäler sig själv


En medlem i Djurförsöksetiska nämnden ifrågasatte om Torsten Mörner var jävig, eftersom han är ordförande i Jägareförbundet och ledare för SVA:s fällfångstprojekt.

Initiativet fick Mörner att anmäla sig själv till Justitieombudsmannen (JO).

– Jag tror inte att jag kommer att bedömas som jävig, säger han.

 


Varg märkt i Galvenreviret

En vargtik har försetts med GPS-sändare i Galvenreviret. Märkningen genomfördes den 10 februari genom ett samarbete av länsstyrelsen i Gävleborg och Skandulv.


Utökad tilldelning av lodjur

Naturvårdsverket har gett tillstånd till licensjakt på 209 lodjur i vinter. 127 djur får fällas i de fyra nordligaste länen där lodjuren är ett problem för rennäringen. Licensjakten i övriga landet motiveras med det samlade rovdjurstrycket och vikande stammar av betesdjur.

 

 

 

 



Första vargarna märkta

Två vargar har försetts med sändare i Tenskogsreviret på gränsen mellan Gävleborg och Dalarnas län. Märkningen är den första i år och genomfördes den 8 februari i närheten av Tackåsen.


Rävjaktprojekt ska öka tillgången på småvilt

På Norges Jeger- og Fiskerforbunds (NJFF) initiativ har rävjaktsprojektet ”På spor etter rødreven” inletts i Hedmarks fylke i år.

Det är en femårig satsning vars främsta mål är att öka tillgången på skogshöns, rådjur och hare.

 

 


Läckra recept på vilt

Här på Svensk Jakts hemsida hittar du massor av läckra viltrecept. Recepten är gjorda av Öster Malmas egen viltkock Staffan Lindström.

Recepten har tidigare varit publicerade i Svensk Jakt, om inte annat anges.

 

• Klicka här för att komma till viltrecepten:



Nej till utökade tester av vildsvinsfällor

Djuretiska nämnden säger nej till SVA:s, Statens veterinärmedicinska anstalts, begäran om utökade tester av vildsvinsfällor. Däremot får det redan inledda försöket med vildsvinsfällor fortsätta.


Quiz: Vad vet du om älgar och älgjakt?

Testa dina kunskaper om älgar och älgjakt i Svensk Jakts frågetävling. De rätta svaren får du direkt efter att du svarat på samtliga frågor.
Frågorna hittar du under rubriken Quiz i menyn här ovan eller så klickar du här:


Så här stödutfodrar du viltet

Kylan och snön gör det svårare för viltet att klara av att hitta tillräckligt med foder. Genom enkla åtgärder kan jägarna öka överlevnaden hos viltet. I denna PDF-fil finns många enkla och bra tips.


Samarbete ska ge mer jaktkunskap

Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Jägareförbundet inleder ett samarbete för att få mer kunskap om vildsvinsjakten.



Testa dina kunskaper om vildsvinsjakt och vildsvin i Svensk Jakts nya frågetävling. Foto: Olof Nilsson

Quiz: Vad kan du om vildsvin och vildsvinsjakt?

Testa dina kunskaper om vildsvin och vildsvinsjakt i Svensk Jakts frågetävling. De rätta svaren får du direkt efter att du svarat på samtliga frågor. Gör frågetävlingen flera gånger eftersom ett urval av ett större antal frågor slumpas ut varje gång du deltar.
Frågorna hittar du under rubriken Quiz i menyn här ovan eller så klickar du här:


Kråkkampanjen fortsätter


Foto: Olle Bjurulf

Svensk Jakts kampanj Kråkjakten fortsätter i oförminskad styrka.
Läs mer om Kråkjakten genom att klicka här.
Nya bilder på deltagare i Kråkjakten ser du genom att klicka här.

 




Vad kan du om vargar och jakt på varg?

Testa dig själv i Svensk Jakts frågor om vargar och vargjakt.

• Gå till Svensk Jakts frågor om vargar och vargjakt:


 

SENASTE ANNONSER

Skapad 2009-11-27  

Nyheter
Svensk Jakt

Denna sida ingår ej i regeringens uppdrag till Jägareförbundet

Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, 611 91 Nyköping    Tel:0155-24 62 00   Webbkarta Prenumerera