Glorg hälsar på
Sent härom kvällen satt jag i mitt arbetsrum och läste Sks gratistidning Skogseko – Sveriges största skogstidning enligt egen uppgift. Budskapet var klart enligt tidningen; låt slutstycket gå och skjut ned älgstammen så räddar vi skogen.
Plötsligt kändes en frän doft och där satt Glorg (Stenåldersjägaren som med djup och skön magi färdas genom tid och rum!)
”Det var länge sedan du var på besök, sa jag.”
”Det har varit mycket att stå i, sa Glorg. Du vet hur det är hemma i grottan. Alla fruarna: Blåklocka, Målla och allt vad de heter tar tid i anspråk. Så har jag pratat med Gråsten en hel del. Vi skall tutta eld på skogen för att få till ny skog som det vilda kan beta av för att få bättre jakt. En sorts kalhygge skulle ni 2000-talingar ha sagt. Men vad läser du?”
”Skogseko, tidningen informerar om att vi skall skjuta mer älg för att rädda ungskogen sa jag”.
”Åhå, sa Glorg. Finns det inga andra sätt?”
”Inte som Sks känner till,myndigheten har nämligen ingen formell kompetens inom jakten, detta fastän jakt är den näst största avkastningen från skogen efter virkesproduktionen.”
”Det kanske blir bättre nu, sa Glorg. Den där nya generaldirektören, hon Monika Stridsman har ju jagat i lag med Dig utanför Knutby, Harplöfsta heter det visst.” 
”Jodå, sa jag. Hon jagade och stod i. Men vad jag mest minns är hennes övermåttan goda tjädergryta.”
”Vet du vad sa Glorg med snålvattnet rinnade – vi mailar henne och ber om receptet.”
”Var nu lite seriös, sa jag. Hur skall vi klara våra unga tallar från att hamna i en älgmule?”
”Ett sätt är ju att se till att det finns annat att äta också. Vägrenar, kraftledningsgator, impediment och annan överloppsmark är ju lämpliga lokaler att odla älgfoder på. Vidare skall ju skogsbrukaren låta bli att röja bort de tallar älgen redan har gett sig på. Djuren går gärna tillbaka till en redan betad tall, den producerar mer socker än en oskadad. Dessutom det går ju inte att tänka bort älgar och annat vilt ur landskapet.
”Jo, sa jag. Det är ju också så att näst efter fiberproduktionen är vilt och jakt den största ekonomiska avkastningen av skogen. Det känns lite konstigt att Sks och Naturvårdsverket har ansvar för varsin tårtbit av vad skogen kan ge. Att Svenska Jägareförbundet ojade sig väldeliga när det var på tapeten att Sks skulle ta över rubbet var kanske inte så klokt! Skulle det smaka med en gin och tonic såhär framåt sena kvällen?”
Glorg som lagt sig till med ovanor sa:
”Det är med klös i en gin och tomik, gärna med två isbitar och en citronklyfta. Det ser också trevligt ut om du pyntar drinken med ett litet paraply.” 
Det är hårda grabbar som kommer från stenåldern, inte nog med att de kolkar i sig gin och tomik, de vill ha ett paraply i glaset också!

                                                      Bo Lindevall

Åsså månadens recept. Jag tog fasta på Glorgs förslag och mailade generaldirektör Monika. Här är hennes tjädergryta. Spara receptet till tjädersäsongen. Du kommer inte att ångra dig!
Mått och tider kan du säkerligen räkna ut eller prova dig fram till själv.
Stycka tjädern i fem delar, bryn i järngryta.
Tillsätt morot, gul lök och ev. andra goda rotfrukter. Låt dem bryna med.
Tillsätt sedan rikligt med kraftigt rödvin, en buljongtärning, 15 enbär och ett lagerblad. Låt alltsammans puttra tills tjädern är mör.
Runda på slutet av grytan med vispgrädde.
Servera med råris och ett kraftigt rödvin. Tjädern smakar extra bra om det sitter goda vänner runt bordet.