Predatorkontroll

Småviltet kan ofta gynnas genom predatorkontroll, isynnerhet om man kombinerar jakt och fällfångst med att skapa skydd för att försvåra för predatorerna. För att lyckas reducera predatorstammarna tillräckligt för att få positiva effekter krävs det dock ofta avsevärda insatser. Predatorer upptäcker dessutom snabbt om det finns gott om byten i ett visst område, och nya individer vandrar snabbt in och ersätter dem man tagit bort. För att de positiva effekterna skall bestå måste man därför bedriva predatorkontroll mer eller mindre kontinuerligt. Effekterna av att bara skapa skydd är ofta jämförbara med att bara bedriva predatorkontroll, och kräver ofta mindre resurser. Kombinerar man åtgärderna får man dubbelt så stor effekt, som av att bara utföra den ena typen av åtgärder.

Inom tävlingen räknas individer av de uppräknade predatorerna, oavsett om de fällt/fångats under allmän jakttid eller vid skyddsjakt. Betydelsen av direkt predatorkontroll (jakt och fångst) är satt till 10 % av viltvårdspotentialen i alla landskapstyper. Betydelsen av effektivt utförd predatorkontroll är tveklöst större för vissa arter av jaktbart vilt, men samtidigt finns det andra arter där predatorkontroll av de uppräknade arterna inte spelar någon roll alls. Dessutom bidrar även åtgärder under Skydd för viltet och Anpassat jord- och skogsbruk till att försvåra för predatorerna. Den totala betydelsen av åtgärder för att minska predationen ligger därmed snarare runt 40 % av ”viltvårdspotentialen”, beroende på hur man räknar värdet av åtgärder inom Anpassat jord- och skogsbruk.

Nedan kan du läsa en kortfattad beskrivning av varje åtgärd genom att klicka på "Rådgivning". Du kan dessutom utvärdera vikten av olika åtgärder genom att fylla i "Antal", och se vilken effekt det får på delsumman längst ned på sidan.

Åtgärd
Viktning
Antal
Poäng
» Rådgivning

Huvuddelen av de fågelbon som rövas i busk- och trädskiktet plundras av kråkfåglar, som även kan ta en ansenlig del av ägg och ungar för markhäckande fåglar. Harungar lever också farligt i närhet till kråkfåglar.

Inom tävlingen räknas kråkfåglar som fälls, eller fångas, inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet kråkfåglar.

Kråkfåglar
2
st
0
» Rådgivning

Trutar står för en ansenlig del av predationen på fågelungar i skärgården och på strandängar, medan måskolonier har en stor positiv effekt på bland annat änder och vadare.

Inom tävlingen räknas måsfåglar som fälls eller fångas inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet måsfåglar.

Måsfåglar
1
st
0
» Rådgivning

Däggdjurspredatorer, framför allt räv, rövar huvuddelen av de markhäckande fågelbon som plundras. Dessutom tar räven en stor andel av de rådjurskillingar som föds och är ett stort hot mot fjällräven.

Inom tävlingen räknas räv som fälls, eller fångas, inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet rävar.

Räv
5
st
0
» Rådgivning

Den amerikanske minken är en introducerad art som har starkt negativa effekter på änder, vadare och andra fåglar som häckar på marken i närheten av vatten. Illern är en nära släkting till minken och finns i södra Sverige, men är mindre starkt knuten till vatten än minken är.

Inom tävlingen räknas mink och iller som fälls, eller fångas, inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet minkar och illrar.

Mink & iller
5
st
0
» Rådgivning

Mården är främst knuten till skogsmiljöer, och är en duktig klättrare. Därmed rövar den fågelbon och tar fågelungar både på marken och i trädskiktet. Mårdpopulationen svarar snabbt om man reducerar förekomsten av andra predatorer, vilket gör att mården har lättare att finna föda.

Inom tävlingen räknas mård som fälls eller fångas inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet mårdar.

Mård
3
st
0
» Rådgivning

Grävlingen är en allätare som tar vad den finner på marken, och är en viktig predator på fågelbon av exempelvis fält- och skogshöns. Grävling och räv konkurrerar delvis om gryt och föda, och räven kan därför gynnas av riktad grävlingjakt. Vill man minska predationen är det viktigt att inte bara lägga jakttryck på en art.

Inom tävlingen räknas grävling som fälls, eller fångas, inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet grävlingar.

Grävling
3
st
0
» Rådgivning

Mårdhunden är inget mårddjur, som exempelvis mård och grävling, utan ett hunddjur. Arten har börjat sprida sig till norra Sverige från Finland, och har mycket stora negativa effekter på markhäckande fåglar i våtmarker och längs stränder.

Inom tävlingen räknas mårdhund som fälls, eller fångas, inom ramen för allmän jakttid eller skyddsjakt. Ange antalet mårdhundar.

Mårdhund
7
st
0
Delsumma
0

Svenska Jägareförbundet, Öster Malma, 611 91 Nyköping    Tel:0155-24 62 00   Webbkarta Prenumerera